Mina änglar.

Anledningen till detta inlägget är för att jag behöver skriva av mig lite och för att vi haft begravningen nu så kommer antagligen blogga mer. 
 
Idag alltså fredagen den 13 september hade vi begravning för min momor och morfar. Båda två gick bort den 29 juli i en bilolycka jag också var med i. Dom led ingenting och ingen av dom fick överleva den andra. Kommer skriva mer om själva olyckan senare i ett inlägg mer precis vad som hände och allting runt om kring, som man inte kunde läsa i tidningarna. Det inlägget kommer komma när jag känner att jag har lust att dela allt det med er och har tid att skriva och fixa. Antagligen någon gång i nästa vecka.
 
Men idag klockan 11.00 ringde kyrkoklockorna och vi "gick" in i kyrkan och satte oss. Dom började med att spela "vid en liten fiskehamn" av lasse stefanz. Sen var P-O Nilsson där och sjöng "den jag kunde va" av Michael Wiee, sjukt duktig han är! Sen läste vi en psalm, 304 om de sänger er något. Präseten läste sen en bön om att man tänkter "hade vi bara vänta någon sekund, hade de inte hänt" osv. Och jag kände att om jag bara hade gått på toa på Olof Viktor (där vi va innan olyckan) eller ätit min glass långsammare, att dom forfarande varot här. Får inte tänka så men kan bara inte hjälpa det ibland. Får bilder från olyckan och dagarna innan i huvudet heela tiden...sen var det överlåtelsen, av jord är du kommen av jord osv. Sen sjöng P-O "Våra kära små barnbarn" av Clio Nilsson. Mormor och morfar spelade alltid den när vi var med dom och tyckte om den såå mycket. Morfar kom hem till oss en dag och sa "hallå, kolla här" så visade han ginza.se och berättade att han hade beställt ett album där den låten var med. Han var verkligen överlycklig.
 
Efter han hade sjungit "våra kära små barnbarn" så var det bibelläsning och psalm, sen gå fram och lägga blommor på deras kistor och säga ett sista farväl. Bön, Tillbaka till igår som P-O sjöng och till sist spelades "de sista ljuva åren" när vi gick ut. Efter ett tag gick vi in igen och fotade blommor och kistorna. Allting var såå himla vackert och fint. Vi bestämde att det skulle vara höst färger - gul, röd och oranga blommor. Vi var bara 16 stycker gäster vilket var riktigt skönt, bara dom närmsta familj och vänner. Har inte fattat att jag inte kan ringa dom är jag vill, gå till dom lite då och då, bjuda dom på fiiiika eller fråga om vi ska åka och shoppa. Det går bara inte nu...Har inte fattat det ännu och det kommer nog ta ett tag.
Älskar och saknar dom något såå enormt! 
 
 

Kommentarer
Postat av: Anne

Vilka vackra bilder. Skickar en stor styrkekram <3<3<3

Svar: Tack! Skickat en stor tillbaka! <3 <3
emmie kristoffersson

2013-09-14 @ 14:58:20

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0